27 april 2008

Bongo Bar Jkpg 25 april


Under de närmast obligatoriska vänta-på-soundcheck-timmarna avhandlas de mest osannolika samtalsämnen... "ko-honor" är bara förnamnet


Sen bråkar vi om hur kvällens låtlista ska se ut


Palpitation spelade före oss
http://www.myspace.com/palpitationband


Hej Bongo!


Innan avfärd lördag förmiddag: glasstund på Nyfiket




Fia gör sitt bästa för att provocera bl.a. genom att köpa Sverigeglassen


John hänger på med sitt nya hiphopalias Yo John


Lisa har gått in i sitt mentala rum medan Lars upplever årets första nära-daimstrut-upplevelse


Maria skippade glassen och återvänder istället hem ett loppisfynd rikare

16 april 2008

Studiopsykosen börjar släppa sitt grepp

... och vi är redo att dela med oss av våra erfarenheter:


Denna gången spelade vi in live, dvs alla spelade in samtidigt istället för att lägga ett instrument i taget. Det var spännande och orsakade t.o.m. hjärtklappning ibland. På en låt som Fia sjöng fick Lars spela bastrumma.






John fick inte vara med inne i studion, hans akustista gitarr lät bäst ute vid mixerbordet hos Per.


Ett dagsverke


De första dagarna såg ut så här: spela in - lyssna, spela in - lyssna, spela in - lyssna... ni fattar


När ni hör "Someday somehow" sen så tänk på att vi spelade in den i ett mörkt rum med den här snurrandes i taket.


Under kvällarna fortsatte vi på egen hand med de pålägg som behövde göras


t.ex. fiol


Och sång och kör. Lars ska bara ändra en textrad i sista sekund


John är överlycklig för att han för en gångs skull får spela lite elgitarr

Linn kom på besök för att få lite inspiration till skivomslaget


Högt upp på listan över sakerna vi älskade med Tambourine: espressomaskinen


Under påläggen och mixningen var man stundtals ganska sysslolös


Men i hörnet startades en syjunta


och i ett annat hörn löser någon suduko nr 67


När timmen blivit sen släpptes de flesta spexarimpulser igenom


Inspelningen drog över på de dagar som var tänkta till mixning. För oss är det fortfarande ett mysterium hur Per ändå hann klart i tid. Om vi svärmade för honom innan, kan man säga att kärleken nu slått ut i full blom.


När en låt var klar spelades den in på ett rullband och Lisa fick uppdraget att anteckna dess nummer samt smycka fodralet. Kepsen som florerat runt på oss alla de här veckorna hittade äntligen sin rättmätiga ägare.


Torsdagen den 10 april kl. 00.56 var vi i mål - men det var inte utan vemod vi gick hem genom Sofielund den natten. Billie + Tambourine = Sant